OK

Fysisk aktivetet hjälper mot depression och ångest

Svenska Läkaresällskapet anser att Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom ska kompletteras med information om fysisk aktivi­tet som behandlingsmetod vid depression och ångesttillstånd.

– Vi är förvånade över att Socialstyrelsen i sin senaste rapport om behandlingsmetoder vid depression och ångestsyndrom, som just varit ute på remiss, inte alls nämner den goda effekten av fysisk aktivitet som behandling vid dessa sjukdomar, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande.

Socialstyrelsen har genom Levnadsvaneprojektet, som genomförs sedan 2011 i samarbete med Svenska Läkaresällskapet, sammanställt tillgänglig vetenskaplig evidens för att fysisk aktivitet har effekt vid lindrig till måttlig depression. Vidare finns i FYSS ett omfattande underlag samlat, och även i Socialstyrelsens kunskapsunderlag på sidorna 132-135, text om fysisk aktivitet som behandling vid depression. Trots det nämns inte något om detta i de nya behandlingsriktlinjerna mot depression och ångestsyndrom.

– Det är mycket viktigt att Socialstyrelsens i sina nya riktlinjer inkluderar de evidensbaserade fördelar som finns med fysisk aktivitet, säger Eva Zeisig, vice ordförande i Sektionen för fysisk aktivitet och idrottsmedicin samt delprojektledare i Levnadsvaneprojektet. Vi vet att inte alla patienter med depression eller ångest träffar hälso- och sjukvårdspersonal och därmed inte får sin diagnos säkerställd, fortsätter hon. Det innebär att många som lider av dessa sjukdomar inte får någon eller tillräck­lig medicinsk behandling och det gör det ännu viktigare att i Socialstyrelsens nya behandlingsriktlinjer föra ut kunskapen om nyttan av fysisk aktivitet vid sjukdom.

Socialstyrelsen saknar i sin senaste rapport flera betydelsefulla nytillkomna översiktsstudier och nämner bara sex vetenskapliga referenser. En systematisk genomgång av litteraturen visar att fysisk aktivitet vid ångestsyndrom har en likartad effekt som andra vanliga behandlingsmetoder inklusive läkemedel och KBT, samt att fysisk aktivitet har bättre effekt än placebo och väntelista (Stonerock et al. 2015, "Exercise as Treatment for Anxiety: Systematic Review and Analysis." Ann Behav Med 49:542-56.)

Betydelsen av fysisk aktivetet som en effektiv behandling vid depression och i viss mån vid ångesttillstånd presenteras även i depressionskapitlet i den nyligen reviderade FYSS-katalogen (Fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2015 & 2017, www.fyss.se).

Flera evidensbaserade översiktsstudier som tagits fram de senaste åren visar att det finns vetenskaplig evidens för att enbart fysisk aktivitet har likartad behandlingseffekt som samtalsterapi eller läkemedel för att reducera symtom vid lindrig till måttlig depression.

Kort om...

Levnadsvaneprojektet
På uppdrag av Socialstyrelsen driver Svenska Läkaresällskapet sedan 2011 Levnadsvaneprojektet med övergripande syfte att stödja införandet av de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i vården. Projektet har varit framgångsrikt och skapat en god grund för preventionsarbete i hälso- och sjukvården. Det långsiktiga målet är att prevention och stöd för hälsosamma levnadsvanor ska bli en naturlig del av läkares arbete i hälso- och sjukvården. Flera av Läkaresällskapets vetenskapliga sektioner medverkar i projektet, som på senare år utökats med förebyggande och tidig behandling av kroniska sjukdomar.

Socialstyrelsens riktlinjer utgivna 2011
I riktlinjerna lyfts levnadsvanor, inklusive fysisk aktivitet, fram. Det nämns bland annat att sjukvårdspersonal ska arbeta för bättre levnadsvanor, inklusive uppföljning av exempelvis fysisk aktivitet. Socialstyrelsen rekommenderar i riktlinjerna värdet av fysisk träning vid somatiska sjukdomstillstånd som exempelvis inom hjärtsjukvård.

FYSS

FYSS är en evidensbaserad handbok som visar hur fysisk aktivitet kan förebygga och behandla en mängd olika sjukdomar. I det samlade kunskapsunderlaget för depression och ångestsyndrom nämns att enbart fysisk aktivitet har likartad behandlingseffekt som samtalsterapi eller läkemedel för att reducera symtom vid lindrig till måttlig depression, och att enbart fysisk aktivitet har en akut ångestsänkande effekt för individer med och utan ångestdiagnos. Dock är det känt att KBT och läkemedel har bättre effekt än fysisk aktivitet vid ångesttillstånd och slutsatsen är att endast fysisk aktivitet inte kan rekommenderas vid ångesttillstånd.

Det finns evidens för att somatisk samsjuklighet är stor vid depression eller ångest, samt att denna samsjuklighet är ännu större då båda tillstånden förekommer samtidigt. FYSS visar att fysisk aktivitet har en rad positiva effekter för många somatiska sjukdomar. Detta gäller för fysisk aktivitet såväl i preventionssyfte som behandlingsåtgärd vid olika sjukdomstillstånd.

Boken riktar sig i första hand till hälso- och sjukvårdspersonal som ett beslutsstöd vid rådgivning om fysisk aktivitet. Den ges ut i år i reviderad form av Läkartidningen Förlag på uppdrag av YFA, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet.