OK

Hög tid att evidensgranska värdebaserad vård


Värdebaserad vård – en oprövad styrmodell som saknar tillräckligt vetenskapligt stöd och bryter mot gällande demokratiskt beslutade prioriteringsordning – införs på bred front i svensk hälso- och sjukvård.
I en skrivelse till Rådet för styrning med kunskap efterlyser Svenska Läkaresällskapet en evidensgranskning av organisationsmodellen.

Hälso- och sjukvård ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet samt prioriteras utifrån medicinska behov. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Prioriteringar i sjukvården ska – enligt Riksdagens beslut 1997 – göras enligt de tre principerna människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

Under de senaste åren har olika styr- och organisationssystem introducerats i vården, av vilka en del fått kritik av bland annat professionsorganisationerna för att införas utan tillräckligt vetenskapligt underlag och utan tillräckliganalys av de prioriteringsetiska konsekvenserna.

–    Det är allvarligt att hälso- och sjukvården bygger sina verksamheter på otillräckligt prövade styr- och ersättningsmodeller som bryter mot gällande demokratiskt beslutade prioriteringsordning, säger Stefan Lindgren ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Då värdebaserad vård (VBV) är den för närvarande tydligaste trenden ser Läkaresällskapet att en granskning av evidensen för denna organisationsmodell och dess komponenter vore särskilt angelägen.

–    Vi vill se en genomlysning av värdebaserad vård ur ett vetenskapligt perspektiv. Det ger beslutsfattarna ett kunskapsunderlag för att kunna genomföra förändringar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, avslutar Stefan Lindgren. 

Svenska Läkaresällskapet uppmanar Rådet för styrning med kunskap att snarast utse en myndighet med uppdrag att evidensgranska värdebaserad vård. 

De frågeställningar som bör belysas är:

1. Vilket vetenskapligt stöd finns för att VBV bidrar till förbättrat resursutnyttjande och bättre vårdresultat jämfört med andra organisationsmodeller?

2. Vilket vetenskapligt underlag finns för att de olika komponenterna i VBV har de eftersträvansvärda effekterna?

a. Mätning av outcome
b. Time-dependent-acitivity based cost beräkningar
c. Integrated practice units
d. Bundle payments

3. Applicerbarheten på svenska förhållanden?

4. Är VBV förenlig med den prioriteringsetiska plattformen för hälso- och sjukvården som Riksdagen antagit?

SLS anhållan om vetenskaplig granskning >>

Till pressmeddelande >>

Debatt

Debatt

Värdebaserad vård på lös grund

NKS tar en risk med ny och oprövad styrmodell.

Replik

Replik

Värdebaserad vård

Principen att prioritera vård efter behov sätts ur spel.

SvD Debatt

SvD Debatt

Hög tid att göra upp med NPM

SLS kraftsamlar kring tre områden för en patientorienterad och behovsstyrd hälso- och sjukvård.