OK

Ta en rökpaus i samband med operation


Rökstopp inför operation minskar risken för komplikationer som infektion, sårläkningsstörning och blodpropp med 50%.
Av den anledningen har de opererande specialistföreningarna beslutat att införa rökstopp(*) inför operation under 2013.

Pressmeddelande Mynewsdesk 4/2 >>

DN Debatt 4/2 >>

"Rökstopp inför operation" SVT Nyheter 4/2 >>
Klippet har störningar. Se inslaget som börjar 01:14

"Så ska rökare få hjälp att sluta inför operationer" SVT Nyheter 4/2 >>

"Rökstopp före operationer" P1-Morgon 4/2 >>

"Läkare kräver rökstopp vid operation" Dagens Medicin 4/2 >>

"Läkare vill ha rökstopp" Aftonbladet 4/2  >> 

"Rökfrihet kan bli krav för operation" 5/2 Sydsvenskan >>


Icke önskade händelser, komplikationer och vårdskador, uppkommer i 10-20 % hos icke-rökare i samband med operation och i betydligt högre frekvens hos rökare. Det gäller både planerade och akuta operationer: från tämligen triviala sårläkningstörningar till infektioner, blodpropp, cirkulationsstörningar och död.  Det ger 16 000 komplikationsfall per år hos dem som vårdas inneliggande på sjukhus.

En av de viktigaste åtgärdbara riskfaktorerna för komplikation efter operation är rökning. Rökare drabbas av dubbelt så många komplikationer efter operation jämfört med icke-rökare. Riskerna efter operation beror till stor del på rökgaserna som minskar syrehalten i blodet och vävnaderna. Syre är nödvändigt för att kroppens vävnader ska kunna läka.
Den goda nyheten är att man kan halvera riskerna genom att sluta röka i samband med operationen.

Hur länge ska man avhålla sig från rökning?  Troligen så länge som möjligt av allmänna hälsoskäl, men risken för komplikationer halveras även om man slutar i samband med en akut skada eller 4-8 veckor före en planerad operation samt att man gör ett uppehåll minst under hela läkningsförloppet, dvs. 8 veckor.

”Det är inte svårt att sluta röka; jag har gjort det tusentals gånger”, sa Mark Twain. Rätt! Tobaksrökning är lika beroendeframkallande som heroin! Vid halsbloss förs nikotinet direkt från lungan med artärblodet till hjärnans lustcentrum på några sekunder; cigaretterna är designade att ge en maximal nikotin-kick. Det är fråga om starkt beroende, inte om sofistikerad smak. Det är därför fortfarande som drygt 15-20% av svenskarna röker, inklusive tillfällighetsrökarna. I låg- och mellaninkomstländerna röker större delen av den vuxna befolkningen, rökningen är ett stort globalt folkhälsoproblemen. Rökning dödar fler människor (6 milj/år) än krig och terror enligt senaste siffror publicerade i den medicinska tidskriften The Lancet.

Rökpaus vid operation är en av de mest kostnadseffektiva patientsäkerhets-åtgärderna. För det är just patientsäkerhet det är fråga om, inte moralism, översitteri eller storebrorsfasoner. Därför har Svenska Läkaresällskapet och Svenskt Kirurgiskt Råd som består av alla kirurgiska specialistföreningar, tagit ett principbeslut om att verka för det avgränsade målet att alla operationer ska bli rökfria. Rökning är inte en lätt last att lämpa överbord, som Mark Twain konstaterade.

Alla som ska opereras måste få detaljerad information om rökningens komplikationer inte bara av kirurgen eller narkosläkaren utan av all personal som de möter i vården inför operationen: Du som patient kan själv göra något! Du kan själv ta ansvar för din egen hälsa! Men det räcker inte. Utsikterna att lyckas hålla upp ökar kraftigt om patienten får professionell hjälp.

Därför kräver Sveriges kirurger och narkosläkare kraftigt ökade resurser för rökavvänjning. Det krävs särskilda insatser med professionella rökavvänjare som kan stödja, uppmuntra och ge effektivt psykologiskt och eventuellt farmakologiskt stöd. För varje patient krävs i storleksordningen 3-4 timmars arbete, inkluderande besök och uppmuntrande och stödjande telefonsamtal. Kostnaderna för rökavvänjning blir ändå bråkdelar jämfört med kostnaderna för all den ohälsa i samhället som följer med rökning.

Nästan alla patienter vill sluta. Den omskakande skadan/operationen ger i sig en kraftig motivation, och vårdpersonal har en stark auktoritet i en sådant skarpt läge. Det saknas fortfarande utbildad personal för professionell rökavvänjning. De måste bli fler. Det är direkt patientsäkerhetsarbete.

Utan spaning, ingen aning. Därför måste insatserna och deras effekter mätas. Obligatorisk diagnos och åtgärd, dvs exakt vad man gjort i det enskilda fallet-annars blir det ingen ersättning! Registring av kirurgiska komplikationer krävs med ICD10-kod (ett internationellt system för att kategorisera diagnoser och åtgärder), inte i ytterligare något separat register som mest ger dubbelarbete.

(*) Patienter med livshotande sjukdom och andra trängande fall görs undantag från rökstopp före operation. För att öka patientsäkerheten och minska risken för komplikation rekommenderas rökstopp i efterförloppet.

Patienter som slutat att röka är de stora vinnarna, men även för samhället är ett rökstopp i samband med operation en lysande affär både ekonomiskt och humanitärt.


Peter Friberg, ordförande, Svenska Läkaresällskapet
Svenskt Kirurgiskt Råd inom Svenska Läkaresällskapet med följande sektioner:

Svensk förening för Anestesi och Intensivvård, ordf. Helén Seeman-Lodding
Svensk Ortopedisk förening, ordf Li Felländer-Tsai
Svensk Handkirurgisk förening, ordf. Lars B Dahlin
Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi, ordf. Harald Almström
Svensk Kirurgisk förening, ordf. Agneta Montgomery
Svensk Plastikkirurgisk förening, vetenskaplig sekr. Åsa Edsander-Nord
Svensk Urologisk förening, ordf. Lars Henningsohn
Svensk Thoraxkirurgisk förening, ordf. Anders Holmgren
Svensk Neurokirurgisk förening, ordf. Niklas Marklund
Svensk förening för Otorhinolaryngologi, Huvud- och Halskirurgi, ordf. Johan Hellgren
Sveriges Ögonläkarförening, ordf. Sven Crafoord

För mer information: www.tobaksfakta.se