OK

Samtal om alkoholvanor gör skillnad

Fler samtal mellan patienter och läkare är en viktig nyckel till framgång när det gäller alkoholvanor. Det skriver Sven Andreasson, Peter Friberg och Magnus Jägerskog.

SVD Brännpunkt 2013-10-12: Prata om alkohol med sin läkare tjänar alla på >>

Kost, motion och tobaksvanor är levnadsvanor som länge varit en naturlig del av samtalet mellan patienter och läkare. Viktiga framsteg har gjorts, bland annat finns nu motion ”på recept”. Ett svårare ämne för hälso- och sjukvården är alkohol; det är mer tabu. Men eftersom alkohol ökar risken för många sjukdomar och problem borde det vara självklart för läkare och patienter att samtala även om alkoholvanor.

Idag har så många som en miljon svenskar en riskkonsumtion* av alkohol. Det innebär att man dricker så mycket att man riskerar att ta fysisk eller psykisk skada. Ett riskbruk kan också leda till ett beroende om alkoholkonsumtionen inte minskas. Bortsett från att den som dricker påverkas, så ställer ett riskfyllt drickande till problem i umgänget med andra, främst med nära och kära, där barnen blir särskilt utsatta.

Med underlag från både FN och WHO sprider Socialstyrelsen nu aktivt nya riktlinjer avseende levnadsvanor till den svenska hälso- och sjukvården, där alkoholvanorna är en viktig del. Metoderna beskrivs i skriften ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder”, som förutom alkohol också handlar om kost, motion och tobak. Kort sagt, Socialstyrelsen vill att hälso- och sjukvården ska bli bättre på att prata även om alkohol med sina patienter.

Att prata om sin alkoholkonsumtion, och den eventuella oro man känner över den, är för många människor svårt. Och känsligt. Det är också ibland förenat med oro för att bli stämplad som någon som inte kan hantera alkoholen.

Men som patient har du allt att vinna på att prata med din läkare om alkohol. Läkaren du pratar med har tystnadsplikt och kommer att ge dig råd och tips som utgår från just dina förutsättningar. Som patient kan du också räkna med en bra beskrivning av de konkreta hälsovinster som du kan uppnå genom att minska din alkoholkonsumtion.

Det stora flertalet patienter upplever dock inte frågor om alkohol som närgångna eller integritetskränkande om de tas upp under ett möte. Enligt Vårdbarometern 2012 är 4 av 5 (79 procent) svenskar positiva till att läkare och annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor med sina patienter.

Den statliga missbruksutredningen beräknade 2011 att behandling av alkoholrelaterade problem kostade 5 miljarder inom hälso- och sjukvården. En stor del av dessa kostnader skulle kunna undvikas med ett mer systematiskt förebyggande arbete, där riskbruk av alkohol uppmärksammades innan det orsakade allvarliga problem. Och här är vi övertygade om att fler samtal mellan patienter och läkare är en viktig nyckel till framgång.

Det är bra att Socialstyrelsen nu förespråkar en ökad dialog mellan läkare och patienter om alkohol. Vår förhoppning är att alkohol inom kort ska vara ett lika givet samtalsämne mellan läkare och patient som tobaken är idag. Det skulle, för enskilda människor, leda till konkreta vinster i hälsa och livskvalitet såväl som till vinster för samhället i stort.

SVEN ANDREASSON

Professor i socialmedicin och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm

PETER FRIBERG
Professor i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin och ordförande i Svenska Läkaresällskapet

MAGNUS JÄGERSKOG

Vd IQ, som bland annat står bakom självtestet Alkoholprofilen.se

Fotnot: Enligt Folkhälsoinstitutet definieras riskkonsumtion som en alkoholkonsumtion högre än 14 standardglas per vecka för män eller 9 standardglas per vecka för kvinnor eller då män dricker mer än fyra standardglas på en gång mer än en gång per månad och kvinnor mer än tre glas. Ett standardglas alkohol motsvarar ett glas bordsvin (12-15 cl), en flaska starköl (33 cl, 5 procent) eller nästan 4 cl sprit.