OK

Universitetssjukvården måste ta större ansvar för kunskapsutveckling!


DEBATT Hur åstadkommer man en högkvalitativ och patientcentrerad vård med begränsade resurser och en åldrande befolkning? I den sjukvårdspolitiska diskussionen är ofta svaret att stärka första linjens sjukvård. En väl utbyggd primärvård ska kunna hantera merparten av befolkningens hälso- och sjukdomsproblem, med god tillgänglighet och kontinuitet för patienter med långvariga och komplexa sjukdomstillstånd. Vi menar dock att de reformförslag som nu ser ut att bli verklighet har för ensidigt fokus på primärvårdens resurser, organisation och bemanning. Analys och förslag om hur kunskapsbasen i hälso- och sjukvården kan utvecklas lyser med sin frånvaro.

För att klara hälso- och sjukvårdens utmaningar behövs inte enbart reformer för utbyggd primärvård, utan även en tydlig strategi för hur FoUU kan integreras i den dagliga sjukvårdsverksamheten och bidra till ökad patientcentrering. En strategi som stimulerar vårdprocesser baserade på bästa tillgängliga evidens och där kunskapsluckor kan identifieras och åtgärdas. En strategi som även beaktar det interdisciplinära perspektivet och att patienternas väg i systemet involverar flera aktörer och går över gränser till olika vårdgivare. 

Svensk hälso- och sjukvård har unika förutsättningar för ett mer FoUU-inriktat arbetssätt. Andelen forskarutbildad personal är hög. De nationella registren liksom ett väl sammanhållet sjukvårdssystem ger unika möjligheter till uppföljning av behandlingar samt analys av grupper av patienter som kräver extra omsorg och rehabilitering. En databas för kunskapsluckor i hälso- och sjukvården är etablerad sedan några år och administreras av SBU. 

Vi anser att universitetssjukvården bör utgöra själva navet för kunskapsutveckling och FoUU i hälso- och sjukvården. Det förutsätter en ny syn på universitetssjukvården liksom ett moderniserat uppdrag med nya principer för resurs-fördelning, finansiering och informationsöverföring. En viktig uppgift blir att stimulera kunskapsutveckling, forskning och utbildning i primärvården då stora patientgrupper handläggs där.

Regeringen bör snarast sätta igång ett reformarbete för att göra FoUU till en naturlig del av den sjukvårdande verksamheten. Utgångspunkten ska vara att aktiviteter för kunskapsutveckling utifrån praktikens behov i högre grad bör samordnas utifrån universitetssjukvården.

Svenska Läkaresällskapet, SBU och arbetsgruppen inom Kungl. Vetenskapsakademien påbörjar nu också arbete med ett idéprogram kring universitetssjukvårdens framtida roll.

Centrala frågor vi bland annat kommer att belysa är:

Hur hälso-och sjukvårdens och samhällets behov av FoUU kan formuleras

Hur en framtida universitetssjukvård bör styras och finansieras

Hur FoUU bör initiera och i nationell samverkan driva studier med förutsättningar att leverera evidens i frågor av angelägenhet för hälso- och sjukvården

Hur vårdprocesser för ökad patientcentrering kan utvecklas och utvärderas på ett vetenskapligt sätt.


Vi kommer att bedriva arbetet med idéprogrammet i samverkan med alla intressenter och utifrån ett patient- och samhällsperspektiv. Idéprogrammet ska dra fördel av pågående framgångsrika initiativ som Vetenskapsrådets program för kliniska studier och behandlingsforskning samt involvera pågående utredningar med angränsande fokus.

Stefan Lindgren, Ordförande, Svenska Läkaresällskapet
Göran K. Hansson, Ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien
Jan Nilsson, Ordförande, Arbetsgruppen för kunskapsutvecklingen inom framtidens hälso- och sjukvård, Kungl. Vetenskapsakademien
Nina Rehnqvist, Ordförande, SBU:s nämnd

Till Dagens Medicin Debatt 2016-11-10