OK

SLS program på FSL 7-9 sep 2016


När Framtidens Specialistläkare välkomnar deltagare till sin kongress i Malmö 7–9 september, medverkar Svenska Läkaresällskapet med flera föredrag om etik, global hälsa och medicinsk vetenskap.

Framtidens specialistläkare, är Sveriges största kongress med ST i fokus, och arrangeras vartannat år. Kongressen riktar sig till ST-läkare, blivande ST-läkare, handledare, studierektorer, verksamhetschefer och sjukvårdshuvudmän.

Mer information >>

Utbildning


Onsdag 7/9 kl. 10.30-12.00
Nyanlända läkare – hur bedömer vi deras kompetens för svenska sjukvården?
Mats Lindström*, Torbjörn Ledin*, Hans Hjelmqvist, Peter Svensson, Latif Sarabi, Sören Berg

Frågeställning: Hur kan vi i Sverige validera och ta till vara utlandsutbildade läkares kompetens och hur kan vi på ett bättre sätt arbeta med dessa frågor? Vad kan en invandrad läkare med utbildning gjord utomlands lära oss med sina egna erfarenheter som utgångspunkt?

Bakgrund: Att inte komplettera invandrade läkares utbildning är slöseri med resurser. Kompletteringsutbildning av utlandsutbildade kostar drygt en tiondel jämfört med kostnaden för en svenskutbildad läkare enligt SACO. Samtidigt finns en problematik i att utlandsutbildade har mycket varierande kompetens. Det bedöms önskvärt med en nationell värderingsmodell som kartlägger vilken grad av kompletterande utbildning varje individ behöver för att kunna verka i svenska sjukvården. Hur kan vi på ett bättre sätt arbeta med dessa frågor? Genom att tillvarata vår invandrade arbetskraft får vi en stor möjlighet att bredda vår kunskap med vad dessa individer för med sig till Sverige. Moderator och föreläsarpanel diskuterar dagens situation och har erfarenheter från KUL programmet och det nya kunskapsprov som nu byggs upp i Umeå inför lansering hösten 2016. En invandrad läkare berättar om sina personliga erfarenheter och en diskussion med auditoriet kan vidta.

Mål: Målet är att deltagaren ska få en djupare förståelse för dessa frågor, se de möjligheter den egna verksamheten har och inspiration att arbeta vidare med dessa på hemmaplan. Att få in utlandsutbildade kollegor på ett tidigt och smidigt sätt i svensk sjukvård är en stor vinst för såväl den enskilde kollegan som samhället och patienten då detta blir en kvalitetsförbättring och kvalitetssäkring av svensk sjukvård.

 

Etik


Onsdag 7/9 kl. 10.30-12.00
Medicinsk etik – dagens och morgondagens utmaningar

Mikael Sandlund*

Medicinsk etik är ett viktigt och ständigt närvarande frågeområde i hälso- och sjukvården. Varje möte i vården kan sägas ha en etisk komponent, mer eller mindre tydlig.

Läkaren har till uppgift att dagligen fatta beslut som är av etisk natur. Det kan handla om beslutsfattande i enskilda fall där både medicinska fakta och etiska värderingar spelar in. Det kan också handla om svåra, tillspetsade situationer där etiken kan vara avgörande för beslutet.

Under föreläsningen kommer jag att med exempel från arbetet i SLS etikdelegation visa vikten av att varje läkare har en hög etisk medvetenhet. Jag kommer också att argumentera för att medicinsk etik inte är ett område fyllt av tyckande och åsikter utan att det är en vetenskaplig metod som avser att komma fram till bästa möjliga beslut på argumentativ grund.

Torsdag 8/9 kl. 08.30-10.00
Fritt ur hjärnan
PC Jersild*

År 1980 publicerade jag en roman, En levande själ, som berättar om en levande människohjärna i ett akvarium på ett forskningslaboratorium. Varifrån kom denna, som många tyckt, bisarra idé? Svaret är att uppslaget bygger på ett minne: Knappt tre år gammal drabbades jag av en varig öroninflammation som spred sig i skallbenet; en 1937 livshotande komplikation. Man företog då en så kallad mejsling av Processus Mastoideus. I efterförloppet vårdades jag på en barnsal där sex barn låg i sängar omgivna av glasväggar. Det var min första erfarenhet av svensk sjukvård.

Föreläsningen är i fortsättningen en resa genom min erfarenhetsvärld, som patient, som anhörig, som läkare. I den senare rollen har jag framför allt arbetet med socialmedicin och de senaste decennierna med medicinsk etik, och där mött några av den moderna medicinens mest svårhanterliga etiska problem.

Torsdag 8/9 kl 10.30-11.45
Forskningens etik och moral

Moderatorer: Professor Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet samt docent Ola Björgell, president för FSL. Övriga medverkande: Bo Ahrén, Kjell Asplund, Elisabet Londos, Sofia Rydgren Stale.
Bakgrund: Det finns många forskningsetiska lagar, koder, föreskrifter och riktlinjer samt regler. Samtidigt ska en forskningsetisk reflektion, d v s ett eget etiskt ansvar, alltid finnas med som en självklar del i forskningen. Olika normer berättar om hur ”god vetenskap” definieras. Yrkesetiska koder beskriver hur forskningen kan tjäna mänskligheten och med respekt för livet.
Etik, mångfald och jämlikhetsaspekter är en viktig del i denna globala forskningsvärld och ligger helt i linje med programmet på FSL 2016. Föredraget är öppet för alla och ingår också som en del i kursen ”etik, mångfald, jämlikhet”. Läs mer om detta under rubriken ”kurser”.

Vi välkomnar till ett rundabordssamtal om ”Forskning – etik och moral”. Vi bjuder, tillsammans med inbjudna gästföreläsare, på tankar och tips som kan främja en god forsknings- och dokumentationssed i allt vetenskapligt arbete under ST och i det fortsatta arbetet som specialistläkare.
Syfte/mål: Avsikten är att belysa dessa frågor och hur forskning bör planeras och genomföras med beaktande av denna värdegrund, i ST utbildningen och i det fortsatta yrkeslivet. Speciellt vill vi belysa det egna etiska ansvaret som en självklar del i forskningen och forskningsdokumentationen.


Fredag 9/9 kl. 10.30-12.00
Vårdmötets betydelse för att skapa en mer jämlik vård
Margareta Kristenson*, Heidi Stensmyren, Anders Åkesson, Carl Johan Sonesson, Inger Ekman, Mats Gustafson

Medvetenheten om att det finns skillnader i vården ökar men det är fortfarande inte självklart vad skillnaderna beror på eller hur de bäst ska motverkas. Att även välfärdslandet Sverige har påtagliga skillnader i vårdens kvalitet och resultat är en utmaning för alla. Medan geografiska skillnader i första hand kan härledas till organisatoriska skillnader kan skillnader mellan socioekonomiska grupper av patienter hänföras till vad som händer i vårdmötet. Påverkar detta vår möjlighet att minska skillnaderna? Är det lättare att ändra organisationsformer och strukturer än att påverka vad som sker i de enskilda vårdmötena?

Begreppen personcentrering, hälsofrämjande förhållningssätt och värdefull vård ligger alla nära varandra och kan, tillsammans, skapa en grund skapa vård på lika villkor för alla.

Begreppet personcentrerad vård synliggör att patienten är en person, som större delen av sitt liv lever utanför sjukvården. Den personcentrerade vården bygger på ett partnerskap mellan personen i fråga och de professioner som hen möter i hälso- och sjukvården och innebär att vi lyssnar på patientens berättelse. Genom ett personcentrerat arbetssätt tydliggörs och frigörs de mänskliga resurser som bidrar till en bättre hälsa och mer effektiv vård.

Att tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stärka psykologiska resurser, särskilt patientens tilltro till sin egen förmåga. Dessa psykologiska resurser påverkar, via psykobiologiska mekanismer, individens sårbarhet för sjukdom, och individer med en utsatt socioekonomisk situation har ofta lägre tillgång till dessa resurser.

Ett hälsofrämjande förhållningssätt kan därför bidra till en mer jämlik vård:
Grundläggande delar i det arbetet med att skapa personcentrering och hälsofrämjande möten, är utbildning för vårdens medarbetare och chefer, att alla inblandade förstår varför detta arbetssätt är viktigt och hur vi kan utveckla vårdens insatser tillsammans med patienter och närstående, samt en ansats som vill lyfta blicken från gjorda insatser till vunna resultat. En avgörande del i att åstadkomma ett denna form av personcentrerat vårdsystem är att aktörer i vården effektivt lyckas samverka över vårdgränserna - inte bara på individnivå - utan även organisatoriskt och strukturellt

Fredag 9/9 kl. 13.00-14.30
Framtidens rond
Valdemar Erling*

Valdemar Erling är 2015 års mottagare av Läkaresällskapets etikpris, Hippokratespriset, för insatserna för utvecklingen av en ny slags sjukhusrond vid Medicinkliniken i Kungälv.
Patientcentrerad vård har lyfts till en ny nivå i och med införandet av ett nytt rondsystem vid Kungälvs medicinklinik, som innebär att patienten möter hela vårdteamet i ett enskilt rum. Genom det nya rondsystemet har man arbetat aktivt med grundläggande vardagsetiska frågeställningar som sekretess, integritet och delaktighet. Patientmötet och samtalet ställs på ett nytt sätt i fokus.
Det nya rondsystemet som frångår den traditionella vandringen från säng till säng innebär ett nytt sätt att tänka som fått spridning såväl nationellt som internationellt.

Global hälsa



Onsdag 7/9 kl. 13.15-14.45
Kost för en hållbar hälsa och värld
Lars Jerdén*, Annette Jansson*, Sahar Nejat*, Charlotte Lagerberg Fogelberg*

Ohälsosam kost är den viktigaste riskfaktorn för död och handikapp (DALYs) i världen, enligt ”Global Burden of Diseases, Injuries, and Risk Factors Study”. Seminariets syfte är att ge kunskap om vad som är en hälsosam kost, och vilken effekt kosten har på miljön. Vi tar upp både Sverige och resten av världen.


Torsdag 8/9 kl. 15.30-17.00
Global hälsa – framtiden i våra händer – vad skall vi göra med den?
Tobias Alfvén*, Lennart Hjelmåker*, Johan von Schreeb*, Åsa Leufven*

Intresset växer inom läkarkåren för globala hälsofrågor och på internationell nivå pågår ett flertal internationella processer för att forma framtidens hälsa. Detta symposium handlar om hur du kan bidra.

Ett globalt perspektiv på hälsa är centralt för morgondagens vård och hälsa. En global värld innebär såväl utmaningar som möjligheter, i form av gemensamma sjukdomsutmaningar, både smittsamma och icke-smittsamma, migrationsströmmar m.m. och samtidigt gemensamma lösningar och synergismer.
För att bemöta de globala utmaningarna finns idag en rad aktörer – regeringar, FN-organ, universitet och organisationer m.fl. – som utgör ett globalt hälsosystem. Detta system kraftsamlar nu för att bemöta framtidens utmaningar, och kommer att behöva allas hjälp för att uppnå sina ambitiösa mål.

Svenska Läkaresällskapets kommitté för Global Hälsa vill med detta symposium diskutera morgondagens vård och hälsa i ett globalt perspektiv, med nedslag både på vad som pågår i Sverige och på den globala arenan. Vikt läggs även vid hur symposiedeltagarna själva kan medverka till positiv utveckling genom att arbeta med dessa frågor i Sverige och utomlands.

Målsättningen är att öka kunskapen hos deltagarna kring framtidens utmaningar och föreslagna lösningar samt hur den enskilde kan bidra till detta genom sin karriär. Förhoppningsvis kan denna programpunkt så frön till stora insatser för hälsan i världen, till gagn för både enskilda patienter och för samhället i stort.

Fredag 9/9 kl. 10.30-12.00
Varför FCTC, NCD och post2015-SDG är lika viktiga att känna till som HbA1C
Göran Boethius*, Tobias Alfvén*, Lars Jerdén*, Ewy Thörnqvist*

Seminariet vill förmedla en ökad medvetenhet om senaste årens globala överenskommelser på hälsoområdet och i förlängningen deras betydelse för det svenska folkhälsoarbetet. Så är t ex Tobakskonventionens åtgärder väsentliga för framgång i arbetet med de icke smittsamma sjukdomarna (NCD och levnadsvanearbetet på nationellt plan). På samma sätt är NCD-deklarationen en väsentlig del för att nå de nya post-2015-målen.

Dessa globala överenskommelser är viktiga i sig men ännu viktigare är av naturliga skäl verkstaden på nationell nivå. Läkarkåren måste i kraft av sin kunskap ta sitt ansvar att dels driva på regeringens ambitioner och implementering på nationell nivå men också att tillämpa denna kunskap i det vardagliga hälso- och sjukvårdsarbetet.

Fredag 9/9 kl. 13.00-13.45
Att leva som vi lär
Maria Larsson*, Alexander Wilczek*, Frida Ledel*

Som läkare har vi högsta nivå av kunskap om hur vi ska förebygga och behandla sjukdomstillstånd. Verkar gälla för andra, vi har svårt att använda denna vår kunskap när det gäller oss själva. Utmattningssyndrom exempelvis inom kåren ökar kraftigt, skadligt bruk av alkohol är relativt vanligt förekommande och vi följer inte så ofta våra hälsoråd kring stress, motion, mat och sömn som vi generöst delar med oss till andra. Varför ska det vara så svårt att leva som vi lär? Som människor är vi förstås lika sårbara som alla andra även om vi uthämtat en läkarexamen. Utifrån denna frågeställning kommer Maria Larsson som är överläkare i psykiatri och ordförande för programutskottet i Psykiatrifonden att efter inledning moderera Alexander Wilczek och Frida Ledél kring frågan. Alexander Wilczek är disputerad överläkare i psykiatri samt verksamhetschef på Ersta Sjukhus psykiatriska klinik som tar emot sjukvårdspersonal med psykiatrisk sjukdom. Där är det tydligt hur antalet läkare med utmattningssyndrom ökar oroväckande bland patienterna och läkarna blir allt yngre. Visst finns det stora systemproblem men också svårigheter till följd av att vi inte lever som vi lär. Frida Ledél är biträdande överläkare i kirurgi och har disputerat på tarmcancer och har med den kunskapen stor vetskap kring allmänna hälsoråd för att undvika cancer som hon kommer diskutera samt varför vi som läkare inte alltid följer detsamma trots att vi är medvetna om riskerna med att låta bli. Som läkare behöver vi hålla oss friska för vår egen och närståendes skull men även för att vi ska kunna bidra till bästa möjliga vård för alla i vårt samhälle. Hur ska vi kunna behandla någon om vi är sjuka själva? På bred kunskapsbas om hur vi kan förebygga vanliga sjukdomstillstånd önskar vi er välkomna till en föreläsning om varför det är så svårt att leva som vi lär.

Medicinsk vetenskap


Onsdag 7/9 kl. 08.30-10.00
Sitting is the new smoking
Mai-Lis Hellenius*, Anja Nordenfelt*

Övergripande programbeskrivning: Ny meta-analys på 47 studier visar att sittandet i sig ökar risken för typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer och förkortar livet. Fysisk aktivitet minskar risken, men bara till ca 30 %.

Bakgrund: Enligt senaste Eurobarometern motionerar vi svenskar mest i Europa, men samtidigt sitter vi också mest! Fysisk aktivitet minskar risken för typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer och förlänger livet, men kanske bara till ca 30 % när stillasittandet är så utbrett som idag. Nya interventionsstudier visar att korta bensträckare kan ha stora effekter på metabolismen och vi har antagligen kraftigt underskattat den lilla rörelsen som kan ha stor betydelse för hälsa med minskat behov av morgondagens vård.

Mål: En vetenskaplig bakgrund till varför stillasittandet leder till ohälsa och vilka möjligheter som finns att motverka detta hos såväl barn, vuxna som äldre.

Torsdag 8/9 kl. 15.30-17.00
Strama – framgångsrikt lärande i sjukvården nu tar primärvården nästa steg
Malin André*

Antibiotikaresistens är ett överhängande hot mot den moderna sjukvården. Optimal antibiotikaanvändning är en viktigt för att avvärja detta hot. En förutsättning för förbättrad följsamhet till riktlinjerna är att kunna följa upp handläggningen.
Syftet med symposiet är att beskriva de senaste 20 årens förändring av antibiotikaförskrivning i öppen vård i Sverige, hur Strama arbetat på lokal, regional och nationell nivå för att svara på de behov som finns för att öka följsamheten till riktlinjer. Dessutom kommer det pågående arbetet med nationell standard för infektionsindikatorer liksom systemet för Primärvårdskvalitet att presenteras, vilka ger nya förutsättningar för att uppfylla ST-delmålen både för kvalitetsarbete och medicinsk vetenskap.

Fredag 9/9 kl. 08.30-10.00
Snacka om evidens! Men hur hanterar läkare all kunskap på tobaksområdet?
Per Haglind*, Stefan Lindgren*, Hanne Tönnesen*, Iréne Nilsson Carlsson*

Övergripande programbeskrivning: Baserat på vardagsexempel från tobaksområdet belyses den diskrepans som ses mellan vetenskaplig evidens och vardagshandling i vården. Rimliga orsaker och förbättringsmöjligheter diskuteras.

Bakgrund: Dokumentationen av hälsoeffekterna av cigarettrökning är omfattande och visar att inte någon del av kroppen undgår påverkan – och varannan vanerökare dör av sin rökning. Trots detta – och trots att läkare gärna hävdar att evidens är prio ett för handlandet – har läkarkårens reaktion och handling varit blygsamma och till stor del bestått i symtomatisk behandling nedströms.

Riktlinjer för förebyggande behandling finns men följsamheten är oklar. Så t ex har det gått mer än 10 år efter den första publikationen av minskad komplikationsrisk i samband med rökfri operation – men ännu kan inte rutinen sägas vara tillfredsställande genomförd på svenska sjukhus. Endast 55 % av hjärtinfarktpatienter är rökfria ett år efter sin infarkt.

Vadan denna diskrepans mellan evidens och handling? Fattas det forskning och i så fall vilken? Är kvalitetskontrollen undermålig? Är det en s k resursfråga? Eller är det läkares förhållningssätt till rökning/rökare? Hur utnyttjas i så fall dagens utbildning till att bättre rusta morgondagens läkare till mer hälsofrämjande samhällsaktörer – med insikten om att tobaksfrågan inte kan eller ska lösas på operationsbordet utan på politikernas bord.

Mål: Medvetandegöra deltagarna om diskrepansen mellan vetenskaplig evidens och vardagsverksamhet på sjukvårdsgolvet – och potentiella förbättringsmöjligheter.


*SLS representant