OK

Tisdagar 2013

 

Tema: Transplantation
3 september · Debatt kring kommande utredning om donations- och transplantationsfrågor

Mötet arrangerades av SLS i samarbete med Transplantationsföreningen.

10 september · Suicidprevention

Den 10 september 2013 inföll World Suicide Prevention Day. Jorden runt ägde aktiviteter rum för att uppmärksamma den stora börda som självmord utgör och diskutera strategier för prevention. Centrum för Psykiatriforskning i Stockholm arrangerade en tisdagsdebatt på SLS med anledning av dagen och presenterade aktuell forskning och riktlinjer.

17 september · Konst &Läkekonst - Mendelssohn

Felix och Fanny Mendelssohn, talangfulla syskon med sorgligt levnadsslut. Underbarnet Felix Mendelssohn, av Goethe och sin samtid i sin begåvning jämförd med W.A. Mozart, växte upp med sin mycket begåvade syster i en burgen och kulturmättad miljö. Han kom att hyllas av sin omvärld som geni: tonsättare, pianist och dirigent. Fanny var gift med målaren Wilhelm Hensel och hennes musikaliska produktion kom i skymundan av brodern, för vilken hon dock kom att ha en stor betydelse. När hon oväntat gick ur tiden. Vid 42 års ålder skulle hon följas ett halvår senare av sin broder, nästan lika plötsligt. Dödsorsaken har under åren varit föremål för många teorier...
Medverkande:
Lars Olsson, Centrum för MusikerMedicin vid Musikhögskolan i Göteborg.
Föredraget illustreras med musik av violinisten Lisbeth Vecchi, tidigare medlem av Göteborgssymfonikerna och violinpedagog.

Tema: Transplantation
24 september · Varför ska vi transplantera mera?


Medverkande: Per Tornvall (moderator)

Svenska intensivvårdsregistret berättar om potentialen för donation utifrån registrerdata idag och i morgon, CJ Wickerts
Transplantationsföreningen berättar om njurtransplantation, Lars Bäckman
Cardiologföreningen diskuterar hjärttransplantation, Inger Hagerman
Föreningen för gastro och hepatologi berättar om levertransplantation, Staffan Wahlin och
Thoraxkirurgiska föreningen berör kirurgiska och logistiska aspekter krig hjärttransplantation, Peter Svenarud

Tema: Transplantation
1 oktober · Hur utbildar vi läkare om transplantation?


Deltagare: Stefan Lindgren (moderator)
· Professionellt bemötande - förutsättning för organdonation. Abbe Schulman
· Varför säger anhöriga nej till donation? Margareta Sanner
· Hur kan man lära sig att möta människor i kris? Daniel Brattgård
· Hur kan utbildningen bidra till förbättrad organdonation? Stefan Lindgren

8 oktober · Årets Nobelpristagare i medicin presenteras


Medverkande: Jan-Inge Henter, MD, PhD, professor i klinisk barnonkologi, ledamot av Nobelförsamlingen
Jan Andersson, MD, PhD, professor i infektionssjukdomar
Anna Wedell, MD, PhD, professor i medicinsk genetik

Nobelpriset I fysiologi eller medicin 2013 delas ut till James E. Rothman, Randy W Schekman och Thomas C Südhof.

Pristagarna belönas för deras upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler.

James E. Rothman, föddes 1950 i Haverhill, Massachusetts, USA, och är professor i cellbiologi vid Yale University i New Haven, Connecticut, USA.

Randy W. Schekman föddes 1948 i St Paul, Minnesota, USA, och är professor vid institutionen för molekylär- och cellbiologi vid University of California i Berkeley.

Tomas C. Südhof föddes 1955 i Göttingen, Tyskland. Han tog läkarexamen och doktorerade i neurokemi 1982. I dag är han professor i cell- och molekylärfysiologi vid Stanford University.

Mer information: http://www.nobelprize.org

 

15 oktober  · Läkaruppropet - hur går vi vidare för en mänskligare sjukvård?


Mötet är en uppföljning av Läkaruppropet som startade den 18 juni 2013 och som fick ett mycket stort gensvar hos läkarkåren. Samtidigt fortsätter vi paneldiskussionen från den 28 maj 2013 på Läkaresällskapet med fokus på framtiden och alternativa styrsystem.

Moderatorer
· Lollo Makdessi, kliniskt verksam läkare på Danderyds sjukhus och en av initiativtagarna till Läkaruppropet

· Jakob
Brandt, expert inom styrnings och utvecklingsfrågor i offentlig verksamhet, f.d. kommittesekreterare på Innovationsrådet, för närvarande utvecklingsansvarig på Migrationsverket.

Medverkande
· Peter Friberg
, SLS ordförande
Soki Choi, med. dr, forskare, Hans Rutberg, professor i utvärdering och hälsoekonomi ,Linköpings universitet, Sofia Ernestam, med dr, Medical Management Centre, LIME, KI
Karl Swedberg, seniorprofessor i medicin, forskningsrådgivare, Centrum för personcentrerad vård (GPCC), Göteborg
Boel Andersson Gäre, barnläkare,

Läs mer om läkaruppropet >>

22 oktober · Konst &Läkekonst · Mat och måltid i bibeln


I profeten Jesajas vision om den yttersta tiden bjuder Herren själv in till en festmåltid med ”feta rätter och starkt vin” (Jes 25:6-8). Det låter hoppfullt. Men det är inte så det börjar utan väsentligt mer frugalt: med mjölk och ett äpple. Bibeln kan läsas som en kokbok. Det finns åtskilliga sådana som just handlar om maten, måltiden och dryckerna i bibelns värld. I min föreläsning kommer jag inte bara att ge exempel på detta, utan även knyta det till den symboliska betydelse maten har.

Bibelns mat överensstämmer väl med den föda som dagens näringsexperter menar att vi ska inta. Grönsaker och frukt med mycket antioxidanter, rotfrukter, honung som sötningsmedel, sparsamt med kött, och vin i måttliga mängder. Bibeln är full av roliga detaljer. Bland de många reglerna för mat och dryck, i synnerhet i Tredje Moseboken, finns sannolikt världshistoriens första kolesterolvarning, och i Daniels bok beskrivs en empirisk, kontrollerad, studie i syfte att fastställa den eventuella nyttan med vegetarisk kost.

För den som är road av mat och dryck är det möjligen ett tilltalande perspektiv att himmelriket liknas vid ett hejdundrande kalas. Dock, får man förmoda, utan kolik eller ruelse för de risker som feta rätter och starkt vin kan medföra – åtminstone här och nu.Programmet kommer även illustreras med musikinslag.
Föreläsare: Kjell Kallenberg, präst i Svenska Kyrkan och professor vid Universitetssjukhuset Örebro.

29 oktober · Årshögtid och prisutdelning


Peter Friberg, SLS ordförande högtidsföreläser: Den globala hälsan är allas agenda.

SLS och SLFs gemensamma Etikdag den 8 november 2013
Integritet - ett förlegat begrepp?"


Har du "tjuvläst" en journal någon gång? Är det okej att ta en missbruksanamnes via Facebook?
Vad menar vi med integritet? Slog vi mer vakt om integritet innan det fanns sociala medier? Varför är integritet så svårt att handskas med i hälso- och sjukvården?

Medverkande: Gunilla Bolinder (moderator), Ingemar Engström, Thomas Flodin, Mats G Hansson, Johan Assarsson, Patientmaktutredningen, Hanne Kjöller, Dagens Nyheter, Sara Natt och Dag, kurator, Stockholms sjukhem, Mats Johansson, Motzi Eklöf, Ulrika Sandén, jurist, Rurik Löfmark, Karl Sallin.

12 november · Konst & Läkekonst · George Gershwin (1898–1937)


Ett unikt musikaliskt geni som trotsade en påver miljö och erövrade en världsomspännande publik. Föräldrarna, som emigrerat från Ryssland på 1890-talet bodde i slumliknande kvarter på östra sidan av nedre Manhattan. Unge George, det andra av fyra barn, letade sig fram till musiken helt på egen hand och när han fick ett piano vid 12 års ålder kunde han redan - till allas förvåning – med glans traktera instrumentet! Hans första evergreens kom till i övre tonåren, sen gick det undan med väldig fart - å ena sidan mångfalden av populära sånger, de många musikalerna och filmmusiken, och å den andra sidan konsertstycken som Rhapsody in blue, Pianokonserten i F, An American in Paris och den evigt unga operan Porgy and Bess. Han insjuknade gradvis våren 1937 och avled i juli samma år, endast 38 år gammal. Gershwins svindlande framgångar och slutligen djupt tragiska liv är temat för detta program som illustreras frikostigt med musik - live och inspelade avsnitt.

Medverkande: Hans Persson och gästartister

Tema: Transplantation
19 november · Donation och Etik


Medverkande:
Kristina Söderlind Rutberg, SLS Etikdelegation (moderator), Niklas Marklund, Bror Gårdelöf, Ann-Christin Croon, Erik Malmqvist

 

26 november · Georg von Békésy – en Nobelpristagare med engagemang i gammal konst

Föreläsning av Erling Norrby, Centrum för Vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien

Georg von Békésy (1899-1972), av adligt ungerskt ursprung, var en mycket speciell vetenskapsman. Han dominerade hörselfysiologisk forskning under tre decennier. För sina grundläggande upptäckter inom detta fält belönades han med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1961. Forskning var emellertid bara Békésys huvudintresse nummer två i livet. Hans främsta engagemang var att samla konstobjekt från olika tidigare kulturer och tidsåldrar. I sin Nobelföreläsning visade han lika många bilder på sina konstföremål som han använde för att beskriva de vetenskapliga framstegen. Han testamenterade hela sin konstsamling omfattande cirka 450 objekt till Nobelstiftelsen och dessa finns nu på tre museer i Stockholm. Békésy var en unik vetenskapsman, konstsamlare och personlighet.

Seminarium den 4 december 2013
Sjukvård i skottlinjen.
Våld mot hälso- och sjukvård i väpnade konflikter


Seminariet tar upp och diskuterar hur våldet riktats mot vården i oroshärdar, konsekvenserna av dessa åtgärder och vad vi kan göra för att ta itu med frågan.

Mötet arrangerades av SLS i samarbete med Röda Korset, Läkare Utan Gränser och Amnesty.

Medverkande: Kristina Söderlind Rutberg (moderator), SLS Etikdelegation, Filippa Nyberg, VD, SLS, Dick Clomén, folkrättsrådgivare, Röda Korset, Monika Oswaldsson, ordförande, Läkare Utan Gränser, Katarina Bergehed, Syriensamordnare Svenska Amnesty och
Thomas Flodin, Sveriges läkarförbund,  Morgan Olofsson, kommunikationschef, Röda Korset (debattledare)

17 december · Individanpassad fysisk aktivitet och genetisk variation.
Samma träning – olika effekter.

Föreläsare: Carl Johan Sundberg och Jessica Norrbom, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet

Det är sedan länge känt att olika människor svarar olika bra på träning.
En del är helt enkelt mer lättränade än andra. Detta gäller inte bara hur mycket prestationsförmåga förbättras utan även hur mycket blodtryck, blodsockerkontroll eller vikt påverkas. Denna variabilitet beror sannolikt till största del på ärftliga mekanismer. Man brukar räkna med att var tusende bas skiljer sig åt. Andra faktorer som kan bidra är skillnader i epigenetiskt mönster, sömn och stress.
Trots dessa interindividuella skillnader pekar forskningen på att regelbunden fysisk aktivitet kraftigt bidrar till ökat välbefinnande och förbättrad hälsa, minskad sjuklighet och dödlighet.

 

VÅREN 2013


Konst & Läkekonst 5 februari kl. 18-19.30
En dos stryknin – om gifter och giftmord i litteraturen
 
Snövit, Hamlets vålnad och Pastor Gregorius drabbades i likhet med hundratals mordoffer i deckare av förgiftning.
 
Olle Matsson, kemiprofessor och författare ger en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring med utgångspunkt i litterära texter – såväl klassiker som deckare och serier. Deckargifter som arsenik, cyankalium och stryknin och en lång rad växter, djur, kemikalier och läkemedel presenteras.
Hans Persson, tidigare chef för Giftinformationscentralen, medverkar med aktuella medicinska aspekter på klassiska förgiftningar, t.ex. i Flauberts Madame Bovary. Musikillustrationer kan förekomma.  
Kerstin Hulter Åsberg introducerar och leder diskussionen.


19 februari kl. 18
Att utveckla och utvärdera läkares kliniska kompetens - exempel från akutsjukvården

Att utveckla och utvärdera läkares kliniska kompetens
- exempel från akutsjukvården.

 
1. Varför räcker det inte att bara göra som bakjouren säger?
I det akuta skedet finns det inte alltid tid att ringa och be om hjälp.
För att lära sig akut omhändertagande behöver man annat än bara föreläsningar. Man behöver att träna i en verklighetsbaserad miljö och lära sig att applicera de teoretiska kunskaper man har. Hur strukturerar man en sådan utbildning och hur utvärderar man den?

2. Från nykläckt läkare till fullfjädrad doktor
ST-läkaren har en central roll i att ta fram planen för sin egen utbildning och handledaren har ett stort ansvar för att utbildningsmålen nås. Hur vet man att ens adept utvecklas och vad kan man göra när det inte går enligt plan? Patrik Söderberg, specialist i akutsjukvård och studierektor på Södersjukhuset.

3. När fler är på Facebook än på undervisningen
Med oregelbundna arbetstider är det svårt att samlas för utbildningsmoment. Sociala medier erbjuder möjlighet att ta del av allt från föreläsningar till journal clubs och falldiskussioner. Hur kan man integrera dessa resurser i sin utbildning?
Katrin Hruska, sekreterare i SWESEM

Konst & Läkekonst 5 mars kl. 18-19.30 
Den svenska musikens livmoder – en kväll bland kvinnliga pionjärer inom musik och medicin
 
Medverkande: Christina Tobeck, fil. dr och och musikforskare, Michael Engström, pianist samt sopranen/hovsångerskan Hillevi Martinpelto.

När Föreningen Svenska Tonsättare (FST) bildades 1918 var Helena Munktell den enda kvinnan bland de 38 stiftarna. Liksom de nästan jämgamla Ellen Key och Selma Lagerlöf var hon uppväxt i herrgårdsmiljö, född i Grycksbo i Dalarna.  
Trots livslånga hälsoproblem, men tack vare begåvning, gedigen utbildning, gott humör och ekonomiskt oberoende, kunde Helena Munktell etablera sig som tonsättare i det sena 1800-talets manligt dominerade musikliv.
Till samma generation hörde Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare, gynekologen Karolina Widerström. Men kan verkligen en kvinna komponera annat än smärre stycken för salongen? Och är verkligen en kvinnas hjärna kapabel att tillägna sig de kunskaper som krävs av en läkare?  
Ja, nog mötte de tvivel och motstånd, men också tilltro och förväntan, den första generationen kvinnor som trädde ut i offentligheten som professionella yrkesutövare.


12 mars kl. 18
Behandlingsbegränsningar för akut sjuka barn
vad är möjligt och vad är till gagn för patienten"?


Medverkande: Ann Edner (Lilla Ersta), Karl Sallin (ST läkare pediatrik), Joachim Krylborn (BIVA ALB Solna), Pia Malmquist (Astrid Lindgrens Barnsjukhus)

Moderator: Kristina Söderlind Rutberg, SLS Etikdelegation

19 mars kl. 18
När och hur får vi dö?

Medverkande: Gunnar Akner (moderator), Ingrid Eckerman, Ludvig Rasmusson, Barbro Westerholm

Trots att dödligheten är 100 % är diskussionen om hur vi vill dö påtagligt frånvarande i vården och omsorgen om äldre personer. De personer som inte dör till följd av akuta händelser som t.ex. hjärtinfarkt, stroke, cancer och olyckshändelser dör den långsamma döden med tilltagande multisjuklighet. De flesta kroniska sjukdomar försämras successivt, och från 95 års ålder är t.ex. ca 40 % av alla människor dementa. Efter inflyttning till särskilt boende (SÄBO) är medelöverlevnadstiden ca två år. Många äldre personer har en omfattande behandling med läkemedel, mat/näringsåtgärder, hjälpmedel etc.
Äldre personer i SÄBO har i genomsnitt ca tio olika läkemedelsordinationer och erbjuds ofta vaccination mot influensa och lunginflammation. Kostnaden för vård och omsorg är som högst det år vi dör. Under de närmaste årtiondena beräknas antalet gamla och mycket gamla öka kraftigt. Vi har alltfler möjligheter att ge dem avancerade behandlingar. Men den ekonomiska framtiden är osäker, och prioriteringar i vården blir allt viktigare. 
Under sammankomsten diskuteras frågan om ”När och hur får vi dö?” ur medicinsk och etisk synvinkel ur ett individperspektiv med särskilt fokus på hur den enskildes önskemål skall kunna tillgodoses.


Konst & Läkekonst 9 april kl. 18-19.30
Allan Pettersson, geni och solitär

Medverkande: Torsten Mossberg (moderator), Laila Barkefors, nusikvetare, Bo Ringertz och Anders Karlqvist på piano.

” I den miljö jag växte upp absorberade jag smärtan som människorna omkring mig utdunstade…de var fattiga, trasiga, sjuka men det värsta, kuvade. ….med åren koncentrerades …(känslorna) i ett våldsamt uttrycksbehov”
Ovanstående är ett citat ur Allan Petterssons anteckningar: ”Dissonansen – smärtan - en oskyldig”. 
Sveriges kanske främste symfoniker under 1900-talet växte upp på söder i Stockholm under mycket fattiga förhållanden men lyckades ändå få studera vid Stockholms musikkonservatorium, blev en skicklig altfiolspelare och fick plats i Konsertföreningens orkester i Stockholm. Han drabbades tidigt av en svår reumatisk sjukdom som gjorde det svårt för honom att fortsätta altfiolspelet. Med åren isolerade han sig alltmer men sjukdomen påverkade inte kraften i hans komponerande- kanske tvärtom?


16 april kl. 18
Lennanderföreläsning - inom området hygien

”Från mormor till neonatal intensivvård. – Neonatal sepsis då och nu.”
Föreläsare: Maria Björkqvist, Örebro 

14 maj kl. 13-16 halvdagsseminarium
Patientsäkerhet och integritet – en intressekonflikt med klinisk utbildning?

Medverkande: Kristina Söderlind Rutberg, Etikdelegationen, Stefan Lindgren, ordf, Utbildningsdelegationen, Katrine Åhlström Riklund, Strålningsvetenskaper, Lis Abazi, ordf, Kandidatföreningen, Michael Lövtrup, Läkartidningen, Hans Rutberg, ordf i SLS Kommitté för säker vård, Ulrika Sandén, jurist och Yrsa Stenius, författare, Etikdelegationen, Lena Lundgren, Patrik Sundström, utredare


14 maj kl. 18
Akutsjukvård. Hur mäter man dess kvalitet?
 
Medverkande:  Ulf Haglund, Uppsala (moderator) 
Katrin Hruska, Stockholm:  Vad är akutsjukvård och hur mäter man dess kvalitet?
Pär Nordin, Östersund:  Hur mäter man kvalitet i vården med kvalitetsregister?
Ulf Ekelund, Lund:  SVAR – Svenskt Akutsjukvårdsregister.
Li Telländer-Tsai, Stockholm:  Andra register som kan ge möjlighet att mäta den akuta sjukvårdens kvalitet.

21 maj kl. 18
Patientintegritet och journalläsning
SLS Kandidatförening arrangerar en debattkväll om patientintegritet och journalläsning

Medverkande: prof. Torbjörn Tännsjö, Kjell Asplund,ordförande SMER,
Jörgen Tholstrup. Moderator: Michelle Foldschak, SLS Kandidatförening

28 maj kl. 18
Time-out för Hippokrates? Ett möte om dagens svenska sjukvård

I panelen: DN-journalisten Maciej Zaremba
Moderator: Astrid Seeberger, 2012 års Hippokratespristagare


De flesta inom sjukvården har aldrig hört talas om New Public Management (NPM), styrfilosofin som genomsyrar vår kliniska vardag. New Public Management utgår från övertygelsen att sjukvården kan bedrivas på samma sätt som varuproduktionen, enligt en beställar-utförarmodell med nyckelord som produktivitet, målstyrning, standardisering och konkurrensutsättning, och där verksamheten kan rationaliseras och effektiviseras kontinuerligt. Underlättar eller försvårar NPM våra ambitioner att bedriva en god sjukvård? Vad innebär NPM för patienterna? Och för oss inom sjukvården? Och för samhällsekonomin? Och för värdegrunden som vårt samhälle är byggt på?

 

------------------------------------------

TISDAGDEBATTER är föredrag och debatter i aktuella medicinska ämnen. Välkommen att se och höra föredrag i Läkaresällskapets hus eller se sammankomsten via webb-tv direkt eller i efterhand på www.sls.se

KONST & LÄKEKONST är en föreläsningsserie som bl.a. tar upp sjukdomars betydelse för konstnärers skapandeprocess och verk. Programmen framförs av läkare, författare, musiker eller andra konstnärer.

TID & PLATS tisdagar kl. 18-19.30 i Svenska Läkaresällskapets hus på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. Efter sammankomsten serveras mat i restaurangen till självkostnadspris.

Varmt välkommen!

Webb-TV


2008  ·  2009  ·  2010  ·  2011

2012  ·  2013  ·  2014  ·  2015 

2016  ·  2017